Idag utkommer boken Under ansvar & Ödesmärkt av
författaren Karin Smirnoff på Schildts & Söderströms förlag.
Karin Smirnoff
(1880–1973) är tämligen okänd. Hennes familj är däremot bekant
för de flesta. Äktenskapet mellan hennes far, författaren August Strindberg,
och hennes mor, skådespelerskan Siri von Essen, har försett litteraturhistorien
med en av de mest omtalade skilsmässorna.
Efter skilsmässan
bosatte sig Siri von Essen tillsammans med de tre barnen Karin, Greta och Hans
i Helsingfors. Karin debuterade som författare 1914. Precis som sin far, var
hon inte rädd för att ta upp för samtiden kontroversiella ämnen i sina texter.
Romanen Under ansvar (1915) handlar
om en ung, ogift kvinna som ensam försöker ta hand om sitt barn. Pjäsen Ödesmärkt (1923) behandlar det
homosexuella begäret, och var av allt att döma den första dramatiska texten
kring detta tema i Norden.
Kring sekelskiftet 1900
pågick en långvarig och bitvis häftig diskussion om kvinnans uppgifter i
samhället och hennes roll som mor. Karin Smirnoff ville med romanen Under ansvar ta del i den här diskussionen.
Titeln ger en fingervisning om det resonemang som hon för. En mors största
ansvar är att ta hand om de barn hon sätter till världen. Så länge barnets
behov blir tillfredställda spelar det inte någon roll om barnet blivit till
inom ett äktenskap eller inte. Samhället borde inte heller ha någon rätt att
moraliskt fördöma mor och barn i sådana fall.
Men Karin Smirnoff var
inte någon idealist. Hon såg också de svåra följdfrågorna av ett sådant
resonemang. Hur går det för sådana personer som på grund av omständigheterna
inte kan tillgodose ett barns materiella behov – är förmånen att få barn
någonting som bara tillkommer samhällets välbärgade? Och hur går det så länge
samhället av ohejdad gammal vana fortsätter att stigmatisera ensamma mödrar och
deras barn – har en ensam mor som längtar efter ett barn rätt att utsätta
barnet för samhällets förakt? Det är ju inte barnets fel att samhället inte
ännu har förändrats tillräckligt för att barnet inte ska få lida.
I den pågående
finländska diskussionen om samkönade pars lagliga rätt till adoption och om
diskussionen kring rätt till assisterad befruktning för singelkvinnor i Sverige
ställs idag ofta liknande frågor som de Karin Smirnoff ställde för hundra år
sedan.
I båda fallen handlar
diskussionen ofta om vilka behov ett barn egentligen har – alltså i själva
verket: är det bara ett parförhållande mellan en heterosexuell mamma och pappa
som kan tillfredställa ett barns behov? Ofta tar man också upp frågan om hur
barnet kommer att uppleva omgivningens reaktioner på en familj med två mammor
eller två pappor (Kommer barnet att bli
retat?).
På den sista frågan
ger Karin Smirnoff i sin roman inget egentligt svar. Bokens unga ogifta mamma
råkar onekligen ut för en hel del svårigheter på grund av omgivningens
oförstående attityd. Men samtidigt finns det också personer i hennes omgivning som
är beredda att hjälpa och stöda henne.
Kanske är det sist och
slutligen egentligen just de hundra år som förflutit sedan boken skrevs som
slutgiltigt har svarat på Smirnoffs fråga?
Invanda
föreställningar om vad en familj egentligen är kan förändras även om de som går
i spetsen för en sådan förändring ibland råkar ut för omgivningens oförståelse.
För hundra år sedan
var det de ogifta mödrarna som fick kämpa med omgivningens fördomar – idag har
samhället förändrats och de flesta har inte längre något problem med att också
en ensamstående förälder är en tillräcklig familj.
Julia Dahlberg
- Karin Smirnoff: Under ansvar & Ödesmärkt. Red. Julia Dahlberg, Kaisa Heselius, Ylva Larsdotter, Maria Lival-Juusela, Rita Paqvalén & Hedvig Rask, Shildts & Söderströms, Helsingfors 2013.
- Om du besöker Bokmässan i Helsingfors fredagen 25.10.2013 kan du klockan 14.30 höra redaktörerna Rita Paqvalén och Ylva Larsdotter samt skådespelaren Riko Eklundh prata om Karin Smirnoff och boken på Tottiscenen.
